Toonis blogg

Under diskussionen om huruvida man hinner på andra fester efter ölorienteringen planerade Aina och Petro hur de skall kunna attenda två fester samtidigt, och hur de skall lösa problematiken med att jag inte är påväg på samma fest. Detta var lösningen:

A: då sku ju nog tooni bli ensam kvar, men vi kan hooka upp henne me nån bra kille så klarar hon sig.
Jag är helt med på den idén.

Jag bokade flygbiljetter till systern, staden, aupairfamiljen, shoppingen, vyerna och resefiilisen. Om 3 veckor är jag där!

År 2011

I januari försökte jag fylla jullovets tomma timmar, jag jobbade och tillbringade mycket tid hemma med familjen och med vänner.

I februari besökte jag New York och balanserade ett liv med sång, träningar, studier och jobb.

I mars firade Lyran jubileum och det var mycket övning och en stor och rolig fest. Nya bekantskaper gav nya möjligheter men plötsligt var allting jättejobbigt och förvirrat.

I april fortsatte allt att vara ganska förvirrat, men julmusik spelades in och lag Kasper hade igen roligast på YLONZ. Påsk firades och det blev många varv runt Tölöviken, både med och utan sällskap.

I maj var jag på en av mitt livs roligaste resor på NSSS i Linköping, kurserna tog slut och jag jobbade. Finland vann ishockeyVM, mera julmusik spelades in, det var studentfest och signaler misstolkades i alla riktingar.

I juni jobbade jag heltid, Ta i ton i Åbo var svettigt och otroligt roligt, midsommaren var tjock (men inte nihkee), jag fick semester och fick äntligen se Coldplay live med bästa resesällskapet.

I juli tog jag ut allt av ledigheten i Ingå, på Houtskär och i ett underbart sommarHelsingfors. Jag umgicks med min familj, gjorde en legendary barrunda i Berghäll och fyllde 22, en fest där alla viktiga var och som resulterade i ännu ett intressant födelsedagsminne som tyvärr betydde mer för vissa parter än för andra.

I augusti jobbade jag på simstadion, övade och sjöng flera dagar i veckan och var med om en otroligt rolig skärikeikka. Under skärikeikkan hände också det ofattbara. Min älskade, älskade farmor gick bort. Det är fortfarande helt omöjligt att förstå att en så levande person inte finns mera, och hon saknas varje dag. En syster skickades till Frankrike och en favoritflicka till Köpenhamn.

I september ordandes begravning, jag speakade och sjöng på en show, såg väldigt mycket på danska Paradise hotel och studierna samt innebandysäsongen började igen.

I oktober planerades Argentina och i slutet av månaden åkte vi på vår fantastiska resa, ödet utmanades och jag kom in på ämneslärarlinjen.

I november kom jag hem igen, började se på the Office och åkte iväg till Köpenhamn med fyra favoritflickor för att hälsa på en femte.

I december läste jag på tenter, skrev arbeten, övade julmusik, sjöng julkonserter och festade loss. Hopp tändes och släktes, och jag börjar ett nytt år från en clean slate. Jag firade jul och nyår med världens mest högljudda, men finaste familj.

År 2012 kan bli exakt vad som helst.

Imoron är det dags för årets bästa fest.

Ibland skulle ens en gnutta självdisciplin vara helt bra att ha.

Nu frågar jag er: vad är skillnaden på papper.fi och ratata.fi? Och är ni som använder dessa nöjda med dem?

Det börjar kännas som att jag skulle kunna byta blogg. Jag har bloggat här sen våren 2008 och man kan säga att både mitt liv och min bloggstil har ändrats på de flesta sätt.

Jag skulle vara mogen för något nytt och fräscht. (Ordet fräsch ser btw felstavat ut hur man än stavar det).
Jag har lite svårt att lämna den här bloggen eftersom den ändå representerar så mycket av mitt liv, men jag tror att det får räcka med bloggande på den här adressen. Jag vill vara en människa som går framåt och inte ser så mycket bakåt.

Dessutom vill jag ha en ny adress. Tooneli är liksom så 2006. Utmaningen blir nu att hitta på en ny adress.

Man kan  lugnt säga att just ordet "lugn" inte beskriver min fiilis efter första träffen med kandihandledarIlse. Det mentala berget blev bara högre och högre (och häcken växte kämpahög typ) och jag blev inte hemskt mycket gladare av hennes "men det här är ju inte så farligt, eller hur?" STRESS.

Dagens positiva grejer var den första snön, de stämingsfulla övningarna och glöggen på Baker's.

Söndag och tentläsning känns som bäst då man kan fara hem till familjen och sitta i köket med pappa, hundarna, julchoklad för att sen äta skaldjurspasta och träna.

Imoron blir det en första träff med kandihandledaren. Jag passivstressar snart ihjäl mig, men hoppas på en känsla av lugn efter träffen. Har dessutom hört att hon är en cool typ.

Jag hoppades på något sätt ändå att allt skulle vara annorlunda nu, fast jag nog visste hur det skulle gå.

Nu måste jag väl leva med situationen som den är nu, eftersom jag inte har så hemskt många andra val, och minnas att allt känns som värst när man är ensam och trött. På många sätt gick det antagligen just som det skulle, men det är inte alltid till tröst just i det ögonblicket.

"Du är inte patetisk, du är bara lite... Tooni" beskriver egentligen saken ganska bra.
Den här kvällen kan bli vad som helst. Tomorrow we will know.

Jag har varit ett så stort fan av Westlife och tyckt så mycket om deras musik i tiderna, att jag nästan kan förlåta dem för textraden:

"You're the light in the dark, you're the seat in the park, you're the lighthouse"

i deras nya sång "Lighthouse", och ändå fiilistele lite.

JEJEJEE Jim&Pam dejtar!! :)

Jag tänkte bara berätta åt världen. Nu är jag lycklig.

Köpenhamnsveckoslutet blev just så underbart som jag förväntat mig. Alla insides har listats på de andra bloggarna, men några favoriter var ändå:

* "Va saa han?"
* "Dra mig på en liten vagn" once again.
* Bike Mike och Baisikeli.
* A&Fparfymöverdosen.
* De godaste amerikanska plättarna någonsin.
* Degandet på luftmadrassen.
* Perioderna.
* Syltetøj og flødeskum och all annan mat och dryck i de mysiga, varma hålorna.
* Sällskapet.

Idag lärde jag mig av mina misstag och hade på alarm på telefonen så att jag vaknade just före min hållplats istället för att sova i Kampen som senast. I bibban var det en ännu tröttare kille som somnat i ett hörn över sina böcker och anteckningar.

... såg jag en buss som stod på Elielplatsens parkkis, där det istället för numret stod "hyvää syksyä" vilket jag tycker att var lite fint.

... vill jag verkligen veta vem som ligger bakom gudsblogg.papper.fi! Jag skrattade högt och länge åt beskrivningen av bloggaren: "Jag är äldre än universum, flummar mest runt på dagarna, försöker hålla ordning på världen men det är inte alltid så lätt då man har en liten son på just över 2000 år. Det gör väl mig till ”pappabloggare” då, LOL." och fick lite pleppofiilis av hela bloggen.

...var jag på en styrelsekväll där bland annat meningen: "men larppaus är ju ganska sexuellt" hördes. En bra kväll med andra ord.

... har jag bestämt mig för att släppa taget.